Under sommaren har vi f\u00f6ljt marknaderna vecka f\u00f6r vecka: centralbanksbesked, makrostatistik, fl\u00f6desdata och den analys som publiceras runt omkring. Vi har sammanst\u00e4llt materialet till tre rapporter som du hittar som bilagor l\u00e4ngst ned i det h\u00e4r inl\u00e4gget. Det h\u00e4r \u00e4r bilden de tecknar tillsammans.<\/p>\n\n\n\n
Sommaren blev dramatisk p\u00e5 ytan.<\/strong> Fientligheterna mellan USA och Iran \u00e5terupptogs den 10 juli och drev Brentoljan \u00f6ver 100 dollar fatet p\u00e5 knappt tv\u00e5 veckor. R\u00e4ntorna steg brett, den amerikanska trettio\u00e5rsr\u00e4ntan br\u00f6t 5,2 procent f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 tjugo \u00e5r, och n\u00e4r Fed h\u00f6ll r\u00e4ntan i slutet av juli r\u00f6stade tre av tolv ledam\u00f6ter f\u00f6r h\u00f6jning. Natten till den 31 juli intervenerade Japan i valutamarknaden med USA vid sin sida, f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 femton \u00e5r. Sedan v\u00e4nde det mesta: vapenvila tog ned oljan, en svag amerikansk jobbrapport tog bort h\u00f6jningspremien, och i mitten av augusti stod v\u00e4rldsindex p\u00e5 nya rekord. Rapporten Sommaren d\u00e5 marknaden bytte fot tre g\u00e5nger<\/em> g\u00e5r igenom f\u00f6rloppet med en tidslinje \u00f6ver de h\u00e4ndelser som formade perioden.<\/p>\n\n\n\n Att marknaden klarade stressen beror till stor del p\u00e5 rapports\u00e4songen.<\/strong> Vi har f\u00f6ljt den ur kreditperspektiv, p\u00e5 sektorniv\u00e5. Nordisk industri v\u00e4xte 8,6 procent organiskt, den h\u00f6gsta siffran i Swedbanks m\u00e4tserie, med stigande marginaler och en skulds\u00e4ttning som stod stilla. Bolagen v\u00e4xer allts\u00e5 utan att l\u00e5na upp sig. Orderb\u00f6ckerna slog rekord i gruvutrustning, lastbilar och f\u00f6rsvar. Kreditmarknaden bel\u00f6nade det med l\u00e4gre riskpremier. Enligt DNB Carnegies indexrapport gav nordisk high yield positiv avkastning i en julim\u00e5nad d\u00e5 b\u00e5de amerikansk och europeisk high yield backade. Samtidigt prisar spreadarna nu in det mesta, och julis ompriss\u00e4ttning av ett helt delsegment var den f\u00f6rsta tydliga AI-relaterade ompriss\u00e4ttningen i nordisk kredit. Hela genomg\u00e5ngen finns i Kreditmarknadens kvartal<\/em>.<\/p>\n\n\n\n Den tredje rapporten f\u00f6ljer pengarna.<\/strong> Svenska sparare har satt in 95 miljarder kronor netto i fonder i \u00e5r, och f\u00f6rdelningen s\u00e4ger n\u00e5got om tiden vi \u00e4r i. Penningmarknads- och obligationsfonder har vuxit med n\u00e4stan sju procent av sitt f\u00f6rvaltade kapital, aktiefonder med 0,4. Under aktieparaplyet har Sverigefonder tagit in pengar medan Nordamerika- och sektorfonder tappat. Spararna har inte l\u00e4mnat aktier, de har flyttat hem dem och samtidigt byggt r\u00e4ntebuffert. I juli breddades infl\u00f6dena f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 l\u00e4nge, samma breddning som syns i den globala b\u00f6rsuppg\u00e5ngen. Det \u00e4r inneh\u00e5llet i Vart tar fondpengarna v\u00e4gen?<\/em><\/p>\n\n\n\n Tre tr\u00e5dar l\u00f6per genom alla tre rapporterna.<\/strong> Uppg\u00e5ngen har breddats, fr\u00e5n ett f\u00e5tal stora teknikbolag till fler sektorer, regioner och tillg\u00e5ngsslag. R\u00e4nteregimen har skiftat, sommarens centralbanksbesked handlade om h\u00f6jningar snarare \u00e4n s\u00e4nkningar, \u00e4ven om amerikansk data i augusti mjukade upp bilden. Och AI-utbyggnaden har blivit en obligationsmarknadsfr\u00e5ga, vilket betyder att n\u00e4sta stora ompriss\u00e4ttning kan komma via kreditspreadar snarare \u00e4n aktiekurser.<\/p>\n\n\n\n Rapporterna bygger p\u00e5 offentlig statistik fr\u00e5n Fondbolagens f\u00f6rening, centralbanksbesked och marknadsnoteringar, tillsammans med publicerad marknadskommentar fr\u00e5n SEB, Swedbank och DNB Carnegie. Alla grafer \u00e4r v\u00e5ra egna bearbetningar.<\/p>\n\n\n\n Bilagor<\/strong><\/p>\n\n\n\n Det h\u00e4r \u00e4r marknads\u00f6versikter och ingen investeringsr\u00e5dgivning. Historisk avkastning s\u00e4ger ingenting om framtida avkastning.<\/em><\/p>\n\n\n\n\n