Under sommaren har vi följt marknaderna vecka för vecka: centralbanksbesked, makrostatistik, flödesdata och den analys som publiceras runt omkring. Vi har sammanställt materialet till tre rapporter som du hittar som bilagor längst ned i det här inlägget. Det här är bilden de tecknar tillsammans.

Sommaren blev dramatisk på ytan. Fientligheterna mellan USA och Iran återupptogs den 10 juli och drev Brentoljan över 100 dollar fatet på knappt två veckor. Räntorna steg brett, den amerikanska trettioårsräntan bröt 5,2 procent för första gången på tjugo år, och när Fed höll räntan i slutet av juli röstade tre av tolv ledamöter för höjning. Natten till den 31 juli intervenerade Japan i valutamarknaden med USA vid sin sida, första gången på femton år. Sedan vände det mesta: vapenvila tog ned oljan, en svag amerikansk jobbrapport tog bort höjningspremien, och i mitten av augusti stod världsindex på nya rekord. Rapporten Sommaren då marknaden bytte fot tre gånger går igenom förloppet med en tidslinje över de händelser som formade perioden.

Att marknaden klarade stressen beror till stor del på rapportsäsongen. Vi har följt den ur kreditperspektiv, på sektornivå. Nordisk industri växte 8,6 procent organiskt, den högsta siffran i Swedbanks mätserie, med stigande marginaler och en skuldsättning som stod stilla. Bolagen växer alltså utan att låna upp sig. Orderböckerna slog rekord i gruvutrustning, lastbilar och försvar. Kreditmarknaden belönade det med lägre riskpremier. Enligt DNB Carnegies indexrapport gav nordisk high yield positiv avkastning i en julimånad då både amerikansk och europeisk high yield backade. Samtidigt prisar spreadarna nu in det mesta, och julis omprissättning av ett helt delsegment var den första tydliga AI-relaterade omprissättningen i nordisk kredit. Hela genomgången finns i Kreditmarknadens kvartal.

Den tredje rapporten följer pengarna. Svenska sparare har satt in 95 miljarder kronor netto i fonder i år, och fördelningen säger något om tiden vi är i. Penningmarknads- och obligationsfonder har vuxit med nästan sju procent av sitt förvaltade kapital, aktiefonder med 0,4. Under aktieparaplyet har Sverigefonder tagit in pengar medan Nordamerika- och sektorfonder tappat. Spararna har inte lämnat aktier, de har flyttat hem dem och samtidigt byggt räntebuffert. I juli breddades inflödena för första gången på länge, samma breddning som syns i den globala börsuppgången. Det är innehållet i Vart tar fondpengarna vägen?

Tre trådar löper genom alla tre rapporterna. Uppgången har breddats, från ett fåtal stora teknikbolag till fler sektorer, regioner och tillgångsslag. Ränteregimen har skiftat, sommarens centralbanksbesked handlade om höjningar snarare än sänkningar, även om amerikansk data i augusti mjukade upp bilden. Och AI-utbyggnaden har blivit en obligationsmarknadsfråga, vilket betyder att nästa stora omprissättning kan komma via kreditspreadar snarare än aktiekurser.

Rapporterna bygger på offentlig statistik från Fondbolagens förening, centralbanksbesked och marknadsnoteringar, tillsammans med publicerad marknadskommentar från SEB, Swedbank och DNB Carnegie. Alla grafer är våra egna bearbetningar.

Bilagor

• Sommaren då marknaden bytte fot tre gånger (PDF)
• Kreditmarknadens kvartal: sektorbilden efter Q2 (PDF)
• Vart tar fondpengarna vägen? Svenska och nordiska flöden sommaren 2026 (PDF)

Det här är marknadsöversikter och ingen investeringsrådgivning. Historisk avkastning säger ingenting om framtida avkastning.